Tjugo Psykoanalytiska/Psykodynamiska Uppsatser (eBook)

En 40-årig personlig yrkesresa från Freud till Relationell Psykoanalys/Psykoterapi

Tomas Wånge (Autor)

eBook Download: EPUB

2024 | 1. Auflage
322 Seiten
Books on Demand (Verlag)
978-91-8114-457-4 (ISBN)

Infos

Denna bok består av tjugo texter - de flesta tidigare publicerade artiklar i psykologiska tidskrifter från 1990 fram tills idag. Till varje text finns en efterskrift med personliga kommentarer om dess uppkomst och sammanhang från författarens 40-åriga yrkesliv. Del I. Psykoanalysens idéhistoria består av tre artiklar om Donald Winnicott som var den teoretiker som introducerade Tomas Wånge för psykoanalysen. I en artikel jämförs Freuds, Melanie Kleins och Winnicotts uppväxter. Därefter följer fyra artiklar om den psykoanalytiska teorins utveckling, förtjänster och brister. Del II. Relationell psykoanalys/psykoterapi består av sju artiklar om psykoanalytisk teori, speciellt med inriktning på utvecklingen av den relationella psykoanalysen. Fem av dessa avhandlar olika begrepp: det omedvetna; sexuella övergrepp; jag, själv & identitet; patologiska anpassningssystem (pas) och dissociation & bortträngning. Del III. Kunskapsteori. Den terapeutiska kunskapen är helt unik och kan varken underordnas naturvetenskapen eller humanvetenskapen, även om den har inslag av båda. Den bästa benämningen är kanske: vetenskapen om subjektiviteten. Författaren diskuterar ämnet i fyra olika texter. Del IV. handlar om Fallet Thomas Quick som av många anses som en av våra största rättsskandaler. Han dömdes för åtta mord, vårdades därefter inom rättspsykiatrin och frigavs 2010. Samtidigt med rättsprocesserna gick Quick i en mångårig psykoterapi som författaren är starkt kritisk till och som kan ha påverkat domarna. Morden är fortfarande ouppklarade. 'Teorier hänger ihop med sin upphovsman och rådande tidsanda' skriver Tomas och inleder med sin egen psykoanalytiska resa. Han är uppvuxen i en icke-akademisk miljö och har gjort en typisk klassresa, något som kanske var som mest möjligt under 1960- och 70-talet. Tomas utbildande sig på 1980-talet till psykoterapeut med psykoanalytisk-psykodynamisk inriktning. År 2007 kom han i kontakt med den relationella psykoanalysen (International Association for Relational Psychoanalysis and Psychotherapy) när han besökte sin första IARPP-konferens i Aten. Därefter har Tomas varit en stark företrädare för relationell psykoterapi i Sverige och skrivit flera artiklar i ämnet. Den relationella psykoanalysen utgör en utvidgning av den traditionella psykoanalysen framför allt genom att komplettera med begrepp utöver de individualpsykologiska.

Tomas Wånge är legitimerad psykolog och psykoterapeut, författare och verksam vid Linnéstadens Psykoterapi Institut (LPI) i Göteborg. Han är aktiv inom The International Association for Relational Psychoanalysis and Psychotherapy (IARPP). Han har tidigare utgivit: 'Relationell Psykoterapi: introduktion & idéhistoria' (2019) på BoD - Books on Demand. Hemsida: www.tomaswange.se

Textauszug

Författarens bakgrund

»Teorier hänger ihop med sin upphovsman och rådande tidsanda« skrev jag i en artikel 2018. Detta gäller förstås även för alla slags projekt och så också för författaren till denna bok. Därför startar jag med min egen psykoanalytiska resa som utgångspunkt för boken.

Barndom & uppväxt

Jag är enda barnet och uppvuxen med en hemmavarande mamma. Min far dog i lymfcancer 51 år gammal, efter att ha inandats thinner som yrkesmålare i många år. Att förlora sin far utgör den viktigast händelsen och den värsta (poignant) förlusten i en mans liv, skrev Freud (Schur 1972 s. 108). Jag var elva år och min mor nästan femtio. Därefter levde vi på mammas änkepension. Den räckte till att bo kvar i huset som mamma och pappa hade skaffat sig. Vi hade en liten bil (en Morris Minor) och var väl varken fattigare eller rikare än mina andra arbetarklasskompisar.

Utåt sett var min mamma trygg, snäll, glad, smårolig och ibland smått sarkastisk. Hon klagade aldrig och var tämligen anspråkslös. I verkligheten var hon mera orolig och ledsen, rädd och osäker inför auktoriteter och myndigheter och väldigt lite självhävdande. Det kan inte ha varit så lätt för en enkel bondflicka att bli ensamstående förälder med ansvar för en pojke, ett hus och en bil. Hon hade många goda väninnor, sjöng i en kör, men träffade aldrig någon ny man.

Jag minns väldigt lite av min pappa, men har en positiv bild av honom. Jag fick höra att han var glad, rolig, utåtriktad, omtyckt av alla och mycket musikalisk. Som självlärd på piano var han ibland ute på lördagar och spelade på födelsedagskalas och bröllop, sjöng i manskören och i en dubbelkvartett. Musik har också varit en mycket viktig del av mitt liv – jag insåg tidigt att jag var musikalisk och det har betytt mycket för min självkänsla.

Studier – en typisk klassresa

Jag var ingen studiebegåvning, utan mer intresserad av aktiviteter utanför skoltiden. I hemmet inhystes akvariefiskar, burfåglar, marsvin och en ekorre. Senare kom jag att spela i ett popband. När man kommit upp i tonåren fanns det gott om sommarjobb till hjälp att bekosta fritidsaktiviteterna. Förutom avsaknaden av pappa och ibland av syskon, var min uppväxt ganska oproblematisk och harmonisk. Min bakgrund är alltså icke-akademisk. Min mor hade nog helst hoppats att hennes ende son hade stannat hemma i Halmstad och skaffat sig ett hyfsat tryggt och bra arbete där. Jag var den ende bland mina kusiner som tog studenten – med högst medelmåttiga betyg. Jag läste inte frivilligt någon bok före tjugoårsåldern.

Efter gymnasiet skrev jag in mig vid universitetet i Lund och flyttade till en studentbostad. Studierna gick inte bra på grund av stora koncentrationssvårigheter. Bokstäverna »hoppade« när jag försökte läsa och jag hade svårt att uppfatta innehållet. Jag hade säkerligen kvalificerat mig för en MBD-diagnos om man uppmärksammat mina problem då. Jag längtade efter att träffa en snäll och gullig tjej. Jag mådde inte bra och fick Sobril av studentpsykiatern. Jag var vilsen, hade dålig självkänsla och var orolig över hur mitt liv skulle bli. Tiden gick och jag försörjde mig på studielån och extraarbete. Efter några terminers misslyckade försök till högskolestudier utan målinriktning, lyckades jag komma in på psykologen vid Lunds universitet – en vårtermin när det inte fanns så många sökanden. Studierna började gå bättre, självförtroendet förbättrades, ämnet passade mig bra och jag bestämde mig för att försöka bli psykolog. Jag träffade min blivande fru Christina och flyttade till Göteborg.

Efter min psykologutbildning vikarierade jag på Terapiskolan i Kortedala. Där arbetade vi med låg- och mellanstadieundervisning för barn inom Barn- & Ungdomspsykiatrin, som inte klarade av en normal skolvistelse. Barn som idag hade fått en eller flera bokstavsdiagnoser. Som terapiskollärare hade vi ibland terapeutiska samtal med föräldrarna, tillsammans med BUP-psykologerna. Vi studerade och gick kurser i samtalsmetodik, familjeterapi och kroppsterapi. Jag började i gruppterapi och utbildade mig sedan själv till gruppterapeut. För att kunna bli legitimerad psykolog krävdes en vidareutbildning som man mer eller mindre fick stå i kö till. Jag antogs och påbörjade PEG-studier vid Göteborgs universitet som ledde till psykologexamen 1984. Psykoterapeutlegitimation infördes i Sverige 1985 och jag kunde senare så som så många andra i min psykologgeneration ekvivalera mig, efter ett antal kompletteringar 1987. Jag gick senare också en handledarutbildning psykoterapi.

Den psykoanalytiska resan

Min första bekantskap med psykoanalysen ägde rum 1976–1977 i Lund när jag gick en kvällskurs: Psykoanalys med neuroslära med Gunnar Windahl (1938–2023) som var lärare och drömforskare på psykologen i Lund och gick i psykoanalys i Köpenhamn. Senare under 1980-talet spottade bokförlaget Natur & Kultur formligen ut högklassig psykoanalytisk litteratur på svenska – i sin blåvita serie. Den brittiska objektrelationsteorin började etablera sig som den dominerande kanonen på de svenska psykoterapiutbildningarna. Min fascination av psykoanalysen var en gradvis process som eskalerade rejält med Donald Winnicott – en mycket originell och fantastisk teoretiker. Kanske fanns det också något av en identifikation med en frånvarande pappa med i spelet? I slutet på 1980-talet läste jag allt jag kunde hitta av hans skrifter. Därefter vidgades mitt intresse till den brittiska objektrelationsskolan: Harry Guntrip, Ronald Fairbairn, Melanie Klein och vidare till den internationella psykoanalytiska standardlitteraturen. I början av 1990-talet läste jag ett antal psykoanalytiska biografier, bland annat Peter Gays Freud biografi. Jag fascinerades av hur mycket våra teorier hänger ihop med sina upphovspersoner – den så kallade personologin. För att djupare förstå psykoanalysen började jag studera idé- & lärdomshistoria vid Göteborgs Universitet.

1991 grundades Linnéstadens Psykoterapiinstitut (LPI) vid Järntorget och jag flyttade in där från start efter att tidigare haft en liten egen privatpraktik i några år. Därefter har jag arbetat på LPI med terapier, handledning och undervisning fram till 2024, periodvis på heltid och periodvis på deltid, parallellt med annat psykoterapiarbete: för sexualbrottsdömda interner på Skogomeanstalten (1995–2005) och på Göteborgs Kommunala Familjerådgivning (2006–2016) som anställd.

Mötet med den relationella psykoanalysen

År 2007 kom jag i kontakt med den relationella psykoanalysen (International Association for Relational Psychoanalysis and Psychotherapy) och besökte min första IARPP-konferens i Aten samma år. Därefter har jag deltagit på ytterligare sju IARPP-konferenser och är i nuläget (dessvärre) den svensk som bevistat flest IARPP-konferenser. Jag har skrivit och presenterat två egna papers, till IARPP-konferenserna i Madrid 2011 och i New York 2012 (Wånge, 2011; 2012).

Den relationella psykoanalysen kan sägas vara en utvidgning av den traditionella psykoanalysen i främst två avseenden: individualpsykologi och driftsteori. Freuds terapeutiska skrifter baserar sig genomgående på individualpsykologi. Lika så de efterföljande psykoanalytiska teorierna åtminstone fram till och med Otto Kernbergs objektrelationsteori. I slutet av 1980-talet uppstod en relationell rörelse som från början var renodlat komparativ med syfte att försöka integrera de olika splittrade psykoanalytiska skolbildningarna: ego-psykologi, objektrelationsteori, kleiniansk teori, självpsykologi, etcetera. Den relationella psykoanalysen utvecklade därefter även egna kompletterande två-personsperspektiv utan att ta avstånd från den tidigare individualpsykologin. Gällande Freuds driftsteori så ansågs den som alltför ensidig och i behov av komplettering med flera andra motivationskrafter. Begreppet »genus« fanns inte på Freuds tid. Han skriver istället om könsidentitet, och hans idéer i ämnet är färgade av den syn som rådde i Wiens fin de siècle. Denna syn har länge varit förlegad och det är främst de amerikanska relationella feministiska...

Produkt-Details

• Erscheint lt. Verlag: 16.10.2024
• Sprache: schwedisch
• Themenwelt: Geisteswissenschaften ► Psychologie ► Allgemeine Psychologie
• ISBN-10: 91-8114-457-1 / 9181144571
• ISBN-13: 978-91-8114-457-4 / 9789181144574