Ett stadsmuseums uppgång och fall (eBook)

Strängnäs museums historia 1973-2018

Daniel Fjellström (Autor)

eBook Download: EPUB

2024 | 1. Auflage
312 Seiten
Books on Demand (Verlag)
978-91-8097-610-7 (ISBN)

Infos

Strängnäs är den äldsta museistaden i Sörmland. Det var i Strängnäs som föregångaren till Sörmlands museum, Sörmlands Fornminnesförening, en gång grundades på 1800-talet. Här fanns också Strängnäs läroverk med en av de mest imponerande samlingarna i Sverige. Idag finns inget kommunalt museum i Strängnäs och samlingarna är skingrade. Som första kommun i Sverige beslutade Strängnäs att museet skulle läggas ner och samlingarna skingras. 'Ett stadsmuseums uppgång och fall' beskriver Strängnäs museums historia, vad som fanns i samlingarna, den verksamhet som bedrevs och de personer som jobbade på museet under årens lopp. Boken beskriver också viktiga skeenden och de problem som personal på museet och politiker ställdes inför under årens lopp. Problem som till slut ledde till museets nedläggning. Strängnäs museums stadshistoriska basutställning beskrevs som 'en rundvandring bland brickor ur det förflutna.'. Den här boken kan på samma sätt ses som 'brickor ur Strängnäs museums historia'.

Daniel Fjellström är Filosofie Magister i Musei- och Kulturarvsvetenskap. 2016-2018 var han tillförordnad kommunantikvarie i Strängnäs med främsta arbetsuppgift att leda nedläggningen av Strängnäs museum.

Textauszug

Tidig museiverksamhet i Strängnäs

Trots att det idag inte längre finns ett kommunalt museum är Strängnäs Sörmlands äldsta museistad. Föregångaren till det som idag är Sörmlands museum, Sörmlands Fornminnesförening, grundades i Strängnäs och verkade här åren 1860–1945. Under dessa år drev Fornminnesföreningen två museer i Strängnäs, ett kulturhistoriskt och ett kyrkomuseum. 1872 gör folklivsforskaren, konstnären och konsthistorikern Nils Månsson Mandelgren sitt tredje besök till Strängnäs. Han besöker då bland annat det kulturhistoriska museet och skriver följande: »Sedan besöktes museum som ej är synnerligen rikt. Etnografiska i jämbredd med fornsaker lågo om vartannat. Här skulle kunna bliva en vacker samling, om den ordnades, för att ungdomen kunde hava någon nytta av den samma«36

Därefter drev hembygdsförbundet i Sörmlands tillsammans med kommunala nämnden för hembygdsvård ett museum i Roggeborgen mellan åren 1947 – 1962.37

Boken handlar om det kommunala museum som fanns 1973 – 2018, först i det så kallade »Tryckerihuset« och sedan i kultur- och kunskapscentret »Multeum«. Men det är ändå viktigt att nämna det som föregick det kommunala museet. Både för att visa på Strängnäs historia som museistad och för att förstå var samlingarna kom ifrån.

Strängnäs stads nämnd för hembygdsvård grundas 1921 med uppgifterna:

• »Att öka allmänhetens kännedom om Strängnäs och dess historia.
• Att med sina samlingar försöka införliva teckningar, målningar, kartor, fotografier, föremål, m.m., som kan bevara minnet av och åskådliggöra seder och bruk i det forna Strängnäs.
• Att bidraga till omvårdnaden av sådana stadsdelar, byggnader och annat som kan ge minnesrika erinringar om det forna Strängnäs
• Att kritiskt granska, event. Försöka förhindra förverkligandet av sådana förslag, som kan förfula staden, eller som kan utplåna eller förvanska kulturhistoriskt värdefulla aspekter på vår stad.
• Att med positiva förslag om möjligt söka medverka vid utformningen av det nya Strängnäs.«38

Ordförande under många år kommer att vara Karl K:son Leijonhufvud. Han var även en drivande kraft i Sörmlands hembygdsförbund och Sörmlands fornminnesförening.39

Som ovan nämnt är det Sörmlands fornminnesförening som är först driver museiverksamhet i Strängnäs. Exempelvis hade föreningen 1910 drivit ett kyrkomuseum i Domkyrkan i Strängnäs.

Den kyrkohistoriska samlingen splittrades 1946 när fornminnesföreningen uppgick i Södermanlands Hembygdsförbund. Vissa föremål flyttades till Historiska museet medan andra så småningom överföras till Sörmlands museum.

Fornminnesföreningen hade 1936 förlagt sin utställningsverksamhet till Roggeborgen där de hyrde en våning för sina verksamhet. Strängnäs gymnasium (läroverket) flyttade från Roggeborgen 1935 varvid det fanns rum att disponera för museiverksamhet.

Foto från kyrkomuseet i domkyrkan, 1910

Vi kan läsa i kontraktet från 1935:

»Södermanlands fornminnesförening förhyr tills vidare from 1 oktober 1935 av Strängnäs högre allmänna läroverk första våningen i Roggeborgen med undantag för de båda rummen på västra gaveln (vaktmästarbostaden).«40

Här kunde föreningen förvara sina samlingar samt visa upp delar ur samlingarna i två separata utställningar.

Utställningarna kom att öppna 15 mars följande år, och hade det året 1500 nyfikna besökare. Samlingarna ökade också under 1936 med 250 nummer och föreningen bekostade en arkeologisk utgrävning på Selaön, som utfördes av amanuensen Anderbjörk. Sedan museet öppnade blev Karl K:son Leijonhufvud inte bara ordförande utan även museiintendent, arkivarie och bibliotekarie.41 Eftersom Karl K:son Leijonhufvud då även var ordförande i Strängnäs stads nämnd för hembygdsvård hade han utan tvekan mycket att säga till om gällande kulturhistorisk verksamhet i Sörmland. Han var inte heller den enda Strängnäsbon i styrelsen för fornminnesföreningen, tvärtom dominerades styrelsen av personer som kom från Strängnäs. Exempelvis innehades ordförandeskapet i fornminnesföreningen under seklets början av Isak Fehr som var lektor i Strängnäs och som även var ansvarig för både läroverkets bibliotek och domkyrkobiblioteket.

I Roggeborgen hade det tio år tidigare (1926) funnits en minnesutställning med anledning av Strängnäs gymnasiums 300-årsjubileum. Katalogen över minnesutställningen innehåller många föremål som fanns kvar i Strängnäs museisamling 2016 när museet började avvecklas. Men också en hel del som genom åren på ett eller annat sätt har gått förlorat.

Fornminnesföreningen skulle tvingas stänga ner sin publika verksamhet 1942. I deras verksamhetsberättelse går följande att läsa:

»Kulturhistoriska museet har allt sedan hösten 1942 varit stängt i följd av att den s.k. Roggeborgen, i vilket museet äro inrymda, har delvis varit och efter nyåret 1943 helt och hållet ockuperat för militärt ändamål. I följd härav har museet nu blivit magasinerat i olika byggnader i staden och kommer helt säkert att så förbli tills fredliga tider inträffa.«42

Efter andra världskrigets slut kommer den publika museiverksamheten att återuppta i Roggeborgen i Strängnäs. Det blir nu Strängnäs stads nämnd för hembygdsvård som kommer bedriva verksamhet där. Under den här perioden är nämndens ordförande teckningsläraren Zacharias Faith-Ell. Han kom ursprungligen från Halland och var gift med Siri Nyström, också hon teckningslärare. De flyttade till Strängnäs 1932, där Zacharias fick jobb på högre allmänna läroverket. Zacharias Faith-Ell kom från en stor familj där det fanns gott om konstnärlighet och kreativitet. Flera av Zacharias Faith-Ells bröder blev ingenjörer och hans två systerdöttrar Anna Stina samt Anna Margareta, »Age«, Faith-Ell valde konstnärliga utbildningar. Anna Stina som skådespelare och fotograf och Age som textilkonstnär.43 Zacharias Faith-Ell, kallad »Fajtas« av eleverna, var en omtyckt lärare som bland annat målade oljetemperan »Gustav II Adolf upprättar gymnasiet i Strängnäs« som finns i Paulinska skolans aula.44

Zacharias Faith-Ell ses till höger på fotot.

Zacharias Faith-Ell var länge sekreterare i nämnden för hembygdsvård, då Karl K:-son Leijonhufvud var ordförande, innan han efterträder honom i slutet av 40-talet.45 Han kommer vara nämndens ordförande fram till mitten av 60-talet innan dess att redaktör Reino Brolin efterträder honom. Den publika museiverksamhet nämnden för hembygdsvård drev i Roggeborgen har då sedan några år tillbaka stängts ner.

I slutet av 40-talet anställs Eric Harry Bergquist som intendent för det museum som nämnden för hembygdsvård driver i Roggeborgen. Eric Harry Bergquist är en känd museiman i Sörmland. Han föddes 1923 i Nyfors, Eskilstuna, men hans familj flyttade till Strängnäs 1927 där han gick i grundskola. Familjen bodde på Nabbgatan 7 och eftersom han bodde nära domkyrkan spenderade han ofta sina lediga stunder där och lärde känna präster och personal från Domkyrkan. Det var domprosten Simon Lüder som ordande med ett stipendiat åt Eric Harry Bergquist så att han kunde fortsätta studera på Fjellstedska skolan i Uppsala där han så småningom tog studentexamen 1946. Därefter följde studier i etnologi, konsthistoria och arkeologi vid Uppsala universitet och Stockholms universitet med examen 1952. Ursprungligen hade Eric Harry Bergquist tänkt att bli präst, men studierna i de...

Produkt-Details

• Erscheint lt. Verlag: 6.8.2024
• Sprache: schwedisch
• Themenwelt: Geisteswissenschaften ► Sprach- / Literaturwissenschaft
• ISBN-10: 91-8097-610-7 / 9180976107
• ISBN-13: 978-91-8097-610-7 / 9789180976107