Olivias röst (eBook)

Melinda Hoelstad (Autor)

eBook Download: EPUB

2024 | 1. Auflage
166 Seiten
Books on Demand (Verlag)
978-91-8097-306-9 (ISBN)

Infos

Olivia ger sig ut på vandringsleden i Bergslagen. Hon tänker att hon ska hitta och rädda vargvalpar från att bli skjutna. Med som sällskap har hon Luna, mormors hund och Oliver, sin nya vän. De sover över i vindskydd och möter personer som vet mycket om djur. Men kommunicerar Olivia och Oliver verkligen på riktigt? 'Olivias röst' är en bok om verklighet - och vanföreställningar.

Jag som har skrivit den här boken heter Melinda Hoelstad. Jag har jobbat som skolkurator och vet hur det är att ha bipolär sjukdom och höra röster. På bilden ser du mig med min hund Kenzie som är en Canaan Dog. Det är en sådan hund som Olivia i boken vandrar med.

Textauszug

Låt mig vara ifred!

När Olivia kommer fram till vindskyddet på Uvberget ser hon att någon är där. En batikfärgad t-shirt och tre par strumpor hänger från en tvättlina i taket. Under linan ligger en tjej på sin sovsäck med ögonen slutna. Reggaemusik tränger ut genom hörlurarna. Åh nej, Olivia som är trött och vill stanna. Det här är första övernattningsstället på hennes vandring. Hon vill vara i fred. Läsa och prata med Oliver. Planera hur de ska göra med vargvalparna. Tjejen får syn på Olivia och vinkar en hälsning. Olivia gör en handrörelse tillbaka.

Vindskyddet är byggt med tre väggar av timrat trä. Där ryms fler än en person. Är tjejen beredd att dela det med henne? Nu har hon stängt av musiken och satt sig upp. Olivia ser att hon har bara fötter och dreads som räcker halvvägs ner på ryggen.

»Välkommen hit.«

Olivia har lärt sig lite teckenspråk av sin granne som är döv och tecknar ´låt mig vara i fred´. Hon kränger av sig ryggsäcken. Tjejen försöker prata med henne. När hon inte får något svar övergår hon till att teckna utan att kunna. Olivia låtsas att hon varken ser eller hör och vänder sig bort när tjejen försöker kommunicera. Hon häller upp vatten och foder till Luna och skalar ett ägg. Med sporken fiskar hon upp de tomatindränkta bitarna ur konservburken. Hon lämnar resten till Luna som äter i ett nafs.

Vart tog tjejen vägen? Grejerna är kvar. Då kommer hon väl tillbaka. Det är skönt att vara ensam en stund. Går det att stå rak, nej hon slår huvudet i taket. Hon sjunker ner på trägolvet och lägger sig på den sida av vindskyddet som är ledig. Luna ligger vid eldstaden utanför. Olivia läser en stund i boken som hon har med sig men har svårt att koncentrera sig.

När tjejen med dreads kommer tillbaka sätter hon sig på huk och klappar Luna utan att fråga. Många människor längtar efter beröring, säger mormor och det gör att de vill klappa hundar. Och Luna gillar att bli klappad, även av sådana hon inte känner.

Olivia fastnar med blicken på en av strumporna på linan. Den har fler hål än den är hel. Det syns att tjejen har vandrat långt. Innan hon slutade prata berättade hon att hon ska gå hela Bergslagsleden från norr till söder. Hon undrade vart Olivia skulle men fick inget svar. Hade hon ingen sovsäck? Inget svar där heller. Olivia undrar om hon kommer att kunna sova i natt, med någon annan bredvid sig. Någon som hon inte känner.

Hon tröttnar på att ligga raklång och läsa och går några varv runt rastplatsen. Vad gör Oliver nu när hon är här? Kommer han att hitta henne på leden?

Luna skäller för att tala om att något rör sig i sluttningen nedanför vindskyddet. Är det ett djur eller en människa? Ormbunkarna växer så höga att man inte ser om det kommer någon där. Ett skall betyder alarm, vet Olivia, och hjärtat börjar bulta. Strax dyker en pappa upp med sin dotter som ser ut att vara i Olivias ålder. De är med i Friluftsfrämjandet, säger han och har kommit för att städa dasset. Kanske tror de att Olivia och tjejen med dreads vandrar tillsammans.

Olivia fryser hela natten och sover oroligt på det hårda trägolvet. Vad tänkte mormor när hon kom hem från Nora och bara Nikki var kvar? Hade hon sagt till mamma och pappa att Olivia gett sig av? Olivia makar sig närmare Luna för att få lite värme. Hunden får vara lös på natten precis som hon har varit hela dagen. Kopplet är kvar hemma. Luna sover korta stunder, rycker till och vaknar vid minsta ljud. Olivia kliver upp i mörkret och gör åkarbrasor och joggar på stället bredvid eldstaden.

Hon flyr i sina tankar. Inom sig hör hon Olivers röst. Hon berättar om vindskyddet och tjejen som är där.

Varför vill du inte prata med henne?

Det är svårt att förklara.

För att jag vill tänka i fred. Och jag törs inte berätta att jag ska leta efter vargvalpar. Tänk om hon säger det till jägarna.

Och var skulle hon träffa dem?

När de är ute och spanar efter vargen på leden.

Oliver verkar inte bekymrad.

Hon säger att hon fryser.

Varför tog du ingen sovsäck?

Det hade hon inte tänkt på att ta med, men hon ger en förklaring:

Mormor hade nyckeln till källaren med sig till Nora. Sovsäcken ligger i förrådet.

Vart ska du imorgon?

Undrar om han tänker komma. Hon vågar nästan inte hoppas.

Till kolarkojan i Pershyttan. Hoppas jag får se några hästar i byn.

Mormor har berättat att hon hade en kallblodstravare när Olivias mamma var femton. Med den hästen fick hon lära sig att köra hos en körinstruktör i Pershyttan. Olivia önskar att mormor hade haft en häst nu också men mormor tycker att hon är för gammal.

Oliver har tystnat och Olivia slumrar till trots kylan.

Nästa gång hon vaknar är det ljust. Tjejen ligger så långt nere i sovsäcken att bara ansiktet syns. Hon andas långsamt och tyst. Olivia kravlar ut ur vindskyddet. Luna hoppar ner och lägger sig vid eldstaden igen. Dasset är ledigt, för inga andra än dem är där. Olivia tar med sig en toarulle därifrån och stoppar ner den i sin ryggsäck. Hon tog inte med något papper hemifrån.

Olivia svettas. Stannar och tar av sig huvtröjan och lägger den på en sten. Ur ryggsäcken fiskar hon upp den andra Risifruttin. Oliver har inte dykt upp än, så hon äter den själv. Luna får torrfoder ur sin egen packning. Efter pausen passerar de en stuga. Luna springer in på tomten genom en öppning i gärdsgården för att se om någon är hemma. En man kommer ut och skriker: »Håll reda på hunden!« Olivia skyndar vidare och kallar in Luna.

Längre fram får hunden syn på tre hönor på en gårdsplan, rusar närmare, tvärstannar och står på helspänn. »Luna, hit, titta«, ropar Olivia och knackar på locket till en plastburk med hundgodis som inkallning. Det fungerar inte, så Olivia börjar springa och Luna hakar på. Vill leka rovdjur och springer i cirklar runt Olivia och morrar och nafsar i hennes byxben. Hönsen har hon glömt.

Leden passerar länsvägen mellan Nora och Örebro. Den löper över en torvmosse, på spänger med fastspända nät. På torvmossen växer blåsvarta odon. Olivia smakar. De är inte söta som blåbär.

Tunga droppar faller och övergår i hällregn. Det mullrar i fjärran, blixt kommer på blixt och åskan kryper närmare. 12 sekunder mellan blixt och knall minskar till 11, 10 … tills åskan är rakt över dem. Det blixtrar i ögonhöjd på stigen mellan Olivia och Luna som springer framför. Hunden kvider till. Olivia hukar sig och skyndar vidare. Ingenstans kan hon och Luna ta skydd. Snart är t-shirt och jeans genomblöta, skorna med.

Åskvädret drar förbi.

Nedanför Digerberget ligger en friluftsanläggning. Där finns bänkar att vila på. Olivia öppnar ryggsäcken för att byta till sin torra huvtröja och upptäcker att hon glömt den någonstans. Ska hon behöva gå hela vägen tillbaka? Uppgiven tar hon fram sin bok och är snart försjunken i läsning.

Hon hör att det prasslar i gräset och tittar upp. Tre vargvalpar leker tafatt. Olivia reser sig så häftigt att boken faller ner på marken. Hon smyger närmare platsen där vargarna är. De ser ut att leka med älgskallar och ormskinn. Luna ligger kvar vid bänken. Innan Olivia hunnit fram till valparna är de försvunna. Det finns inga spår i gräset av att de har varit där. Olivia går och sätter sig på bänken och funderar på hur hon ska närma sig vargvalparna nästa gång hon ser dem. Mamman var väl ute och jagade, det var därför de lekte ensamma där.

Luna gnäller av otålighet. Olivia reser sig och börjar gå tillbaka mot Uvberget. Hon minns inte var hon lämnade tröjan. Det var någon gång före ovädret. På vägen möter hon tjejen med dreads. Hon har Olivias...

Produkt-Details

• Erscheint lt. Verlag: 30.1.2024
• Sprache: schwedisch
• Themenwelt: Geisteswissenschaften ► Psychologie
• ISBN-10: 91-8097-306-X / 918097306X
• ISBN-13: 978-91-8097-306-9 / 9789180973069